Ogräsharvning.

Senast uppdaterad: 2013-02-11 10:41:40

Ogräsharvning både ekologiskt och konventionellt! 

 

Att prova att bekämpa ogräs genom ogräsharvning där det är möjligt istället för kemisk bekämpning är ett sätt att dra ett strå till stacken för att klara miljömålet Giftfri miljö. Ogräsharvningen är viktig för att minimera mängden nya ogräsfrön till marken.

  


Ogräsharvning i vårsådd.

    
Stråsäd:  En ogräsharvning före uppkomst ger oftast mycket god effekt, även om ogräsen knappt syns. Det är också enda sättet att komma åt tidiga ogräs som åkersenap och dån. Blindharvningen kan utföras fram till det att brodden börjar skönjas. Grödan är känsligast när den har 1-2 blad, och då bör harvning undvikas. Blindharvningen bör alltid följas av minst en ogräsharvning, vilken kan utföras från det grödan har 2-3 blad.

     
Ärter och åkerböna:  Bäst effekt får man med en blindharvning fram till någon dag före uppkomst, följt av minst en ogräsharvning. Ärtorna är mest känsliga för att knäckas när de precis är på väg upp och fram till dess att de har 3-4 blad.
Ogräsharvning är även intressant i konventionella åkerbönor/ärter som båda tål harvningen bra samtidigt som de kemiska alternativen är relativt dyra.

 

 ogräsharvning, "titta inte bakåt"                             ogräsharvning, närbild.

 
 
Ogräsharvning i höstsådd
Av den höstsådda stråsäden tål höstvete ogräsharvning bäst. Harvningen kan här utföras så snart plantorna sitter fast ordentligt, tillväxten har kommit igång och vi inte har nattfrost. Det är främst aktuellt vid mycket ogräs (speciellt baldersbrå, snärjmåra och liknande) och i glesa grödor. Harvningen bidrar också till en positiv luckring av markytan.
Rågvete och framförallt råg tar i regel större skada av ogräsharvning, i gengäld konkurrerar de bättre mot ogräs än vete. Rågvete harvas endast vid riklig förekomst av aggressiva ogräsarter. Råg behöver sällan harvas.

 
Vid ogräsharvning bör utsädesmängden vara något högre (ca 10%) eftersom harvningen även innebär en viss reducering av grödan.

 

 

  

Blindharvning=Ogräsharvning före uppkomst

 

Daggmaskar och lägre markfauna påverkas inte.

Lärkor bygger inte bo på mark utan vegetation.

+ ogräseffekt.                                                         - viss risk för skador på grödan.

+ mineralisering.                                                      - skador på jordlöpare spindlar.

+ syretillförsel.                                                        - risk för skador på tofsvipebon.

+ skorpbrytning.                                                                   

 

Ogräsharvning i växande gröda.

 

+ ogräseffekt.                                                                           - skador på grödan.

+ syretillförsel.                                                                      - skador på lärkreden.

+ mineralisering.                                                 - gynnar rotogräsen relativt grödan.

+ skorpbrytning.                                                - skador på jordlöpare och spindlar.     

 

 

Ogräseffekten beror på: 

 

ogräsharvning, åkerböna.1.Ogräsets utvecklingsstadium.

plantan är känsligast i hjärtbladsstadiet.

2.Körhastighet.

3.Bearbetningsdjup.

4.Körriktning.

5.Harvpinnarnas utformning och vinkel.

 

 

Grödans återhämtning beror på:

1.Sådjup.

2.Jordart.

3.Sortegenskaper. (kärnstorlek och tidig tillväxthastighet)

4.Storfröiga grödor återhämtar sig bättre än småfröiga. (trindsäd>stråsäd)