råg

Senast uppdaterad: 2013-02-11 14:31:24

 

 

 TRE SORTERS RÅG.

 I Norden odlades ett antal lantsorter som tillsammans kallades Nordisk höstråg.

På 1870-talet infördes råg fr. Tyskland. Den viktigaste införda sorten var Petkus-rågen, uppdragen av von Lochow på godset Petkus i Brandenburg.

Den blev också utgångsmaterial för den svenska rågförädlingen.

Fram till slutet av 1920-talet var rågen vårt viktigaste brödsädesslag. Mellan åren 1919 till 1999 minskade rågarealen från drygt 372 000 till cirka 25 000 hektar.

Det har odlats vår-, höst och midsommarråg.

Ett särdrag hos midsommarrågen är att den såddes vid midsommar samt skördades grön på hösten och som mogen råg följande sommar. Råg har traditionellt används i bakning, men till exempel midsommarråg har även använts som grönfoder. Även halmen har haft viktiga användningsområden, bland annat som taktäckningsmaterial på rior och lador, som kreatursfoder och som stoppning i sängar.


Rågen stod ”manshög”, har väl alla hört och det stämmer faktiskt. Den kan bli upp till 2 meter hög och växte ifrån både ogräs och svampsjukdomar. Detta gäller dock inte längre då moderna sorter endast är hälften så hög, den kan dessutom vara stråförkortad med kemiska medel.

 

När rågens blommor släpper sitt pollen, så kan det ske väldigt intensivt och man säger då att ”rågen ryker”.



Svedjeråg.

Från 1580-talet och ett knappt sekel framåt koloniserades stora delar av Mellansveriges skogsområden av svedjebrukande finnländare. De kom för att odla nya marker och för att arbeta i gruvnäringen.Olika svedjetekniker har utnyttjas, men det är framför allt brännandet av mogen granskog med odling av råg (på finska "huuhta") i askan som var kännetecknande.

 Statsmakternas inställning till svedjebruket har skiftat. Under 1500-talet och början av 1600-talet uppmuntrades svedjandet i syfte att öka spannmålsproduktionen. Nybyggarna lovades sex års skattefrihet. Det på 1600-talet allt viktigare bergsbruket slukade massor av skog och föranledde krav på förbud mot svedjebruket. Ett sådant beslut togs år 1647.

Svedjerågen har mer smak än vanlig råg. Den har en växtperiod på 14 månader. Svedjerågen skördas alltså på sommaren året efter det såtts. Proteinhalten hos denna råg är upp till 17 %, och det innehåller något mer mineraler än vanlig råg.